L-ABC...Första hjälpen

• L-ABC principen
• Kontrollera medvetande och andning
• Skapa fria luftvägar, (heimlich manöver)
• Placera en person i stabilt sidoläge
• Larma, prioritering på olycksplats
• HLR
• Förebygga cirkulationssvikt
• Emotionell Första Hjälp
• Akuta sjukdomstillstånd och olycksfall:
• Kramper, diabetes, allvarlig allergi - chock, bröstsmärtor, stroke,
• Brännskador och frätskador,
• Skallskador, cirkulationsvikt, allvarlig blödning.
• Utbildningen i L-ABC följer ryktlinjer.
• Vi kan titta närmare på just din arbetsplats och vilken behov ni har, därefter skräddarsyr vi utbildningen så den passar bättre för er.

• Tid: 4 tim
• Max antal deltagare: 12 pers/1 instruktör eller 24 pers/2instruktörer
• Pris:offert

• ALLERGISK REAKTION

Allergi innebär överkänslighet mot t ex mat eller bistick. En allergisk reaktion kan vara livsfarlig med andningssvårigheter, cirkulationssvikt och medvetslöshet som följd.

Kännetecken på en allergisk reaktion

• Klåda i handflator och under fotsulor eller i svalget med hosta.
• Nässelutslag och svullnad i ansikte och luftvägar.
• Andningssvårigheter.
• Illamående, blek, kallsvettig.

Första hjälpen vid allergisk reaktion

Om möjligt avlägsna det som orsakat anfallet.

Fråga om ev mediciner och hjälp personen att ta dessa om möjligt.

Vid andningssvårigheter, sätt personen upp och knäpp upp i halsen samt lossa åtsittande kläder.

• Kontrollera andningen, skapa öppen luftväg.
• Om medvetslös, placera i stabilt sidoläge och kontrollera andningen.
• Skapa lugn och ro.
• Vid cirkulationssvikt, håll luftvägen öppen och försök höja benen ovanför hjärtnivå.
• Förebygg nedkylning.
• Ring 112

Vid allmänpåverkan och andningssvårigheter.

• AVSLITEN KROPPSDEL

• Stoppa blödningen
  
• Bevara den avslitna kroppsdelen kallt och fuktigt.
• Linda in den avslitna kroppsdelen i till exempel en tygbit, lägg tygbiten i en plastpåse.
• Fyll en annan plastpåse med is och vatten, lägg sedan ner plastpåsen med kroppsdelen i den med is och vatten.
• Kroppsdelen får inte ligga i direkt kontakt med is.
• Ta med den asvslitna kroppsdelen till sjukhuset.

• BLÖDNING

Vid en olycka kan man råka ut för skada som gör att man blöder kraftigt från någon del av kroppen.

Första hjälpen vid blödning

• Håll den blödande kroppsdelen högt, så att blodflödet till skadan minskar
• Tryck direkt på såret så att blödningen minskar
• Förebygg cirkulationssvikt genom att låta den skadade ligga plant med benen högt
• Lägg ett tryckförband över skadan med vad som finns tillgängligt. Om det blöder igenom, lägg ett nytt förband utanpå det gamla.

• BRÄNNSKADOR

Brännskador delas in i överhudsskada, ytlig delhudsskada och fullhudsbrännskada. Vid överhudsskada är huden är röd, svullen och öm. Oförsiktigt solande är en vanlig orsak. Ytlig delhudsskada ger samma symtom som överhudsskada men det bildas blåsor på huden och skadan går djupare. Vid fullhudsbrännskada är huden vit, grå eller svart och saknar känsel. Huden är död vid skadan och transplantation är ofta nödvändig.

Första hjälpen vid allvarlig brännskada

• Ta av personen kläderna om möjligt.
• Ta inte av fastbrända kläder.
• Kyl med kallt vatten i några minuter,
• och därefter med vatten (ca 15-20 grader) i ca 20 minuter.
• Undvik att göra hål på blåsorna.
• Täck endast med ett löst sittande förband.
• Förebygg cirkulationssvikt

Första hjälpen vid lindrig brännskada

• Om huden är smutsig: tvätta runt skadan med flytande tvål och vatten.
• Låt blåsorna vara hela.
• Lägg på ett luftigt förband.
• Var observant på tecken till infektion.
• Första hjälpen vid brännskada med hett vatten
• Skälj istället med ljummet vatten.

Vid brännskada med kokande eller hett vatten ska du istället skölja med ljummet vatten. Svalt eller kallt vatten täpper till porerna och det heta brännande vattnet stängs in i huden och bränner mer. Det ljumma vattnet täpper inte till porerna utan hjälper till att spä ut det heta vattnet i huden.

Sök vård

• vid allvarlig brännskada.
• vid brännskada som är större än den skadades egen handflata.
• Brännskada som involverar underlivet, leder, händer, fötter eller ansikte ska alla behandlas på sjukhus.
• Personer som är under 8 år eller över 60 år ska alltid uppsöka sjukvård om de drabbas av en brännskada.
• Personer som har en komplicerad sjukdom ska alltid uppsöka sjukvård vid en brännskada.

• CIRKULATIONSSVIKT

Cirkulationssvikt är ett livshotande tillstånd som uppstår när hjärnan inte får tillräckligt med syre på grund av för dåligt blodtillförsel. Redan efter 4-6 minuters avbrott i blodtillförseln riskerar hjärnan att få bestående skador. Cirkulationssvikt kan bero på stora blödningar, hjärtinfarkt, diarré, vätskeförlust, smärta, brännskador, förgiftning, allergiska reaktioner och kraftiga infektioner. Cirkulationssvikt kan snabbt bli livshotande och måste alltid förebyggas.

Kännetecken på cirkulationssvikt

• Huden är blek och kallsvettig.
• Andningen är ytlig och snabb.
• Frossa och oro.
• Törst.

Första hjälpen vid cirkulationssvikt

• Låt den skadade om möjligt ligga ned med benen högt.
• Stoppa blödningar med tryckförband.
• Förhindra avkylning genom att lägga en filt under och över personen.
• Uppträd lugnt.
• Undvik att flytta den skadade.
• Ge inte något att äta eller att dricka.
• Ring 112.

Larma alltid vid en cirkulationssvikt.

• DIABETES

Insulinkänning: Vid insulinkänning kan den sjuke bli blek, darrig, kallsvettig, förvirrad och är ofta omtöcknad. Försäkra dig om att han eller hon kan svälja. Ge då något sött att dricka eller äta. Rent druvsocker höjer blodsockret snabbt, men om det inte finns ta vad som finns som är sött.

Insulinkoma: Den sjuke är då medvetslös och man får inte ge något att äta eller dricka. Lägg personen på sidan i stabilt sidoläge så att andningsvägarna blir fria.

Ring 112

Om personen är medvetslös.

• EPILEPSI

Ett epileptiskt anfall kan se ut på olika sätt. Vid det mest dramatiska förlorar den drabbade medvetandet, faller omkull, får kramper eller muskelryckningar, tuggar fradga och kan bli blå i ansiktet.

Du kan se till att den drabbade inte skadar sig under anfallet genom att:

• ta bort alla saker runt omkring
• sätt inte in något mellan tänderna
• lägg gärna något mjukt under huvudet
• lös upp slips eller skärp, ta av glasögon
• stanna kvar tills personen klarar sig själv.

När anfallet gått över, placera den drabbade på sidan i stabilt sidoläge. Vänta på ambulans.

Ring 112

• STROKE

Första hjälpen vid stroke:

Göt AKUT-testet. Ansikte. Kroppsdel. Uttal. Tid.

• ANSIKTE

Kan personen le och visa tänderna?

Om ena mungipan hänger - ring 112!

• KROPPSDEL ARM/BEN

Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder?

Om en arm faller - ring 112!

• UTTAL

Kan personen upprepa en enkel mening som ”Det är vackert väder idag”?

Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord - ring 112!

• TID

Varje sekund räknas

Tveka aldrig - ring 112 direk!

Ring 112 direkt! Eller be någon annan göra det.

Stanna kvar hos och lugna personen i väntan på ambulans.

Medvetslös - andas inte →  påbörja HLR

Medvetslös - andas → lägg personen i stabilt sidolägge

• HJÄRT-LUNGRÄDDNING

Ropa på hjäp! Öppna luftvägen. Titta, lyssna och känn efter regelbunden andning. Andas inte personen normalt: Ring 112 och gör 30 bröstkompressioner. Öppna luftvägen och gör 2 inblåsningar. Växla mellan 30 kompressioner och 2 inblåsningar.

Ring 112

Om personen inte andas normalt.

• Kontrollera livstecken
• Kontrollera medvetande
• Skaka personen försiktigt i axlarna och försök få kontakt med personen.

Om personen reagerar stanna kvar och larma vid behov.

• Kontrollera andningen
• Skapa fria luftvägar Lägg ena handen på pannan och den andra handens pek- och långfinger under hakspetsen. Sträck huvudet försiktigt bakåt samtidigt som du lyfter käken.

Kontrolla andningen Håll ditt öra vid munnen och titta mot bröstkorgen. Titta, lyssna och känn efter normal andning. ;Om personen andas normalt placera denna i stabilt sidoläge. Om personen inte andas eller andas onormalt, ring 112 och påbörja HLR.

Hjärt och lungräddning (HLR)

Om den skadade är medvetslös och inte andas normalt, måste du starta HLR.

Larma

Om möjligt be någon annan att ringa 112. Peka med hela handen på personen.

30 bröstkompressioner

Handplacering Placera ena handens handlov mitt på bröstet. Lägg den andra handen ovanpå, knäpp ihop fingrarna och håll upp fingrarna så att de inte trycker på revbenen.

Kroppsposition Luta kroppen framåt så att dina skuldror befinner sig rakt ovanför händerna. Tryck med raka armar. Använd din egen kroppstyngd för att trycka ned bröstbenet cirka 5 cm.

Kompressioner Gör 30 kompressioner med en ungefärlig takt på 110 kompressioner per minut. Räkna högt. Släpp upp bröstet mellan kompressionerna men behåll hudkontakten.

2 inblåsningar

Skapa fria luftvägar Öppna luftvägen som tidigare och knip ihop personens näsa.

Inblåsningar Gapa så stort att du täcker hela personens mun med din egen. Blås in ett andetag tills du ser att bröstkorgen höjer sig. När bröstkorgen har höjt sig tar du bort din mun. Tar ett nytt andetag. Vänta tills lungorna töms igen och bröstkorgen sjunker ihop innan du gör nästa inblåsning.

Upprepa

Ge 30 kompressioner och gör 2 inblåsningar. Upprepa tills hjälp anländer.

• HJÄRT-LUNGRÄDDNING, BARN
  

• Ropa på hjälp!
• Öppna luftvägen.
• Titta, lyssna och känn efter regelbunden andning.

Andas barnet normalt?

Ja, barnet andas normalt:

• Lägg det i stabilt sidoläge.
• Fortsätt att kontrollera att barnet andas.
• Larma.

Nej, barnet andas inte:

• Gör 5 långsamma inblåsningar,

kontrollera sedan livstecken hos barnet.

Visar barnet livstecken?

Ja, barnet visar tecken på liv men andas ej normalt:

• Gör 20 inblåsningar under en minut och ring sedan 112. Bär om möjligt med dig barnet till telefonen om du är ensam. Fortsätt sedan att ge inblåsningar. Omkring 20 inblåsningar per minut är lagom.

Nej, barnet visar inga tecken på liv:

• Ge hjärt- och lungräddning (HLR)

Hjärt- och lungräddning (HLR)

• gör 15 bröstkompressioner,
• gör 2 inblåsningar.
• Upprepa

Om du är ensam, larma 112 efter tre serier med 15 tryck och två inblåsningar. Fortsätt därefter med hjärt- och lungräddning, 15 tryck och två inblåsningar, tills hjälpen är på plats eller barnet andas normalt.

Ring 112

Om barnet inte andas normalt.

• LIVRÄDDNING

Om en person är nödställd i vatten är det viktigt att du vet hur du ska hantera situationen. Här får du lära dig hur man agerar i en nödsituation till havs, på stranden eller i badhuset.

Tänk på din egen säkerhet

Det första du ska tänka på när du ska livrädda någon nödställd i vatten är din egen säkerhet. Det är lätt att drabbas av panik om man håller på att drunkna. Om du till exempel hoppar i vattnet och simmar fram till den nödställde med avsikten att rädda personen så finns risken att denne istället drar ner dig i sina försöka att andas med konsekvensen att ni båda drunknar. Utgå alltid från din egen säkerhet!

Livräddning från land

Att själv stå kvar på land är det säkraste alternativet för dig själv, men ofta även det klumpigaste alternativet. För detta ändamål kan du använda dig av allt som kan flyta, föreslagsvis en livboj eller liknande. En del av dessa har en kastlina fastsatt i sig så att du efter du kastat i livbojen kan dra in den nödställde.

Livrädda med livboj med kastlina

Tag ur kassetten som innehåller repet. Ena ändan av repet sitter fast inne i kasetten, den andra ändan sitter fast i livbojen. Lägg ner kasetten på marken och placera ena foten på den tunna delen av kasetten. Detta är för att denna inte ska råka åka ner i vattnet när du kastar livbojen. Se till att eventuellt snöre som trillar ur kasetten ligger framför dig. Om snöret traslar in sig i dina fötter kan du dels själv trilla i vattnet med det kan även hindra kastet av livbojen så att livbojen landar några meter från dig istället för hos den nödställde. När du kastar livbojen gör detta med en slungande rörelse, tänk på att livbojen är ganska tung. När du kastar livbojen sikta aldrig direkt på den nödställde, detta kan leda till att livbojen träffar den nödställde och förvärrar situationen. Det går att beställa livboj av Trygg-Hansa.

Livrädda i vattnet

Det är alltid mer riskfyllt att själv hoppa ner i vattnet, men det kan också vara nödvändigt för att kunna livrädda den nödställde. Till exempel så har brukar det inte gå att kasta en livboj mer än ett tiotal meter. Prova själv nästa gång du är i en simhall och se hur långt du kan kasta livbojen.

Livräddning med livboj utan kastlina

Börja med att kasta i livbojen, så nära den nödställde som möjligt men utan risk att träffa denna. Dyk eller hoppa i efter livbojen beroende på om du känner till vattnet sedan tidigare eller ej. Simma till livbojen och fortsätt simma med den fram till den nödställde. Försök hela tiden att ha livbojen mellan dig och den nödställde, på så sätt riskerar du inte att dras ner av den nödställde. När personen fått tag i livbojen simmar du på rygg tillbaka så att du hela tiden har uppsikt över den nödställde och kan ta tag i denna om den är för medtagen för att hålla sig kvar själv.

Livräddning av medvetslös med livboj

Börja med att kasta i livbojen, så nära den nödställde som möjligt men utan risk att träffa denna. Dyk eller hoppa i efter livbojen beroende på om du känner till vattnet sedan tidigare eller ej. Simma till livbojen och fortsätt simma med den fram till den nödställde. Eftersom den nödställde är medvetslös kan denna inte själv hålla fast i livbojen. Ta din ena hand genom livbojen och ta tag i den nödställdes motsatta hand (som när man hälsar), dra därefter denne in i livbojen, dra upp båda dennes händer så att de är igenom livbojen. När du ska simma tillbaka måste du hindra personen från att kunna halka ur livbojen. Detta gör du genom att hålla fast i dennes axlar när du bogserar.

• LUFTVÄGSSTOPP
  

Uppmana personen att hosta. Vid svag hostning ge 5 ryggdunkar och sedan 5 bukstötar. Växla mellan 5 ryggslag och 5 bukstötar tills hindret försvinner. Blir personen medvetslös ring 112 och påbörja hjärt och lungräddning.

Ring 112

Om personen inte andas.

• STABILT SIDOLÄGE

Om en person är medvetslös måste man börja med att man kontrollera andningen. Om personen andas ska denna placeras i stabilt sidoläge. Stabilt sidoläge gör så att man kan andas om man är medvetslös och räddar på så sätt liv. Detta kallades tidigare framstupa sidoläge.

Om personen andas placera den i stabilt sidoläg

• Börja med att placera den nödställde på rygg. Armen närmast dig lägger du ut från kroppen i vinkel.

• Placera motsatt hand så som på bilden, med handryggen mot kinden. Ta sedan tag i knät längst bort från dig och dra upp benet.

• Dra knät mot dig, medans du håller handen mot kinden och positionera benet i vinkel.

• Säkerställ att den nödställde kan andas genom att tippa huvudet bakåt, lyfta käken och kontrollera så att munnen pekar mot golvet, detta för att undvika att den nödställde drunknar om den kräks. Kontrollera andningen.

Om personen inte andas larma och gör hjärt-lungräddning

Om personen inte andas så ska du direkt larma och sedan påbörja hjärt-lungräddning. Finns en hjärtstartare i närheten ska den användas.

Gravid

Om personen är gravid är risken extra stor då den stora magen kommer att pressa ner på de stora kärlen i magen när man ligger plant på rygg. Stabilt sidoläge görs precis som ovan.

Första hjälpen utbildning. Kurs i Stockholm i LABC, Hjärtlungräddning, Barn HLR, akuta sjukdomar. Lär dig rädda liv och gå en kurs hos oss.